Hem

Det här är barnfattigdom

Barnfattigdom uppstår som en konsekvens av familjens låga inkomst och samhällets oförmåga att kompensera för denna. Barnfattigdom handlar alltså både om hur mycket pengar familjen har och hur samhället är byggt och fungerar. Barn drabbas när regler och system som ska stötta dem inte gör det.

Barnfattigdom kan mätas på olika sätt. Majblomman använder måttet låg inkomststandard. Det innebär att de pengar familjen får in i lön, pension eller ekonomiskt stöd inte räcker till det mest nödvändiga. Dit räknas exempel boende, försäkringar, förskola, internet, bussbiljetter mat och kläder. 

Statistiska Centralbyråns senaste mätning visar att 145 000 barn i Sverige lever i familjer med låg inkomststandard. Med andra ord lever sju (7) procent av barnen i vårt land i barnfattigdom. Ett exempel på en lag som inte levs upp till är skollagen som ger alla barn rätt till utbildning utan kostnad. Trots det säger många skolor att eleverna ska betala för olika saker. Det kan gälla mat på utflykter, skolbuss och frukt varje dag. Då uppstår problem för barn i familjer som inte har råd med det mest nödvändiga. 

Det här kan barnfattigdom leda till

Föräldrars ekonomi är inte det enda som påverkar hur barn har det, men forskare har visat att det finns kopplingar. Barn i familjer med låg inkomststandard har ökad risk för egna problem med ekonomin i framtiden. 

Omedelbara problem kan uppstå för barn på grund av familjens svaga ekonomi. När pengar saknas kan de inte få sådant om barn och ungdomar normalt har. Det kan handla om att inte ha någon avskild plats för läxor, inga vinterkläder eller om att inte ha råd med ett fritidsintresse. Främst är det barn i långvarig barnfattigdom som upplever den här sortens problem. 

Barnombudsmannen har uppmärksammat barn i områden där människor har sämre hälsa, svagare ekonomi och lägre betyg än majoriteten. Många barn där upplever att samhället struntar i dem och att deras åsikter inte räknas. Forskare kan se att det finns ett samband mellan barnfattigdom och barns sociala deltagande. Det betyder att barn i familjer med för lite pengar inte lika ofta som andra är med i idrottsklubben, i kulturskolan eller i någon annan ordnad fritidsaktivitet. 

Att inte vara med på ordnade aktiviteter betyder inte att man saknar vänner. Majblomman har intervjuat barn som känner till barnfattigdom eftersom det är vanligt där de bor. Många är extra noga med att ta hand om kompisar vars familjer inte har råd. Barnen uttrycker medkänsla och hjälps år, men de säger också att de vill ha mer kunskap om barnfattigdom. Samtidigt visar kvalitativ forskning att barn i långvarig ekonomisk utsatthet tar till typiska sätt att hantera familjer, pengar och kompisar. Stina Fernqvist intervjuer med barn visar att de anstränger sig för att klara av livet i familj där pengar saknas. Deras uppträdande följer tre mönster:

  1. Barn ser till att vara sparsamma med pengar och försiktigt med saker. Detta kallas resursstrategier. 
  2. Barn tar ansvar för familjen genom att inte uttrycka några stora behov. De hjälper också kompisar som har det likadant. Detta kallas ansvarsstrategier. 
  3. Barn anstränger sig för att leva som kompisar med familjer där pengarna räcker, eller så försöker de låtsas leva så. Det kan handla om att barn tackar ner till aktiviteter som kostar pengar. Detta kallas prestationsstrategier.

Vad kan göras och vem ska göra det?

Enligt Barnkonventionen har varje barn rätt till liv och utveckling. Det innebär bland annat att alla barn i Sverige har rätt till likvärdig utbildning och till en meningsfull fritid. Här har särskilt kommunerna en viktig uppgift. Det gäller för kommunerna att följa de lagar som ska stärka och skydda barn, och det gäller att de satsar skattepengar klokt på alla barn, oavsett förutsättningar. Man brukar kalla sådana satsningar för sociala investeringar.

Det brukar visa sig tidigt att vissa barn behöver särskilt stöd. Det kan vara så att de lever i barnfattigdom, men det finns olika orsaker till att barn behöver särskilda insatser. Men många kommuner satsar inte på barnen, eller så kommer satsningen för sent. Då blir det mycket dyrare för samhället och mycket svårare för barnen att växa upp och klara sig i samhället. 

Majblomman arbetar för att lagar ska följas så att barn får sina rättigheter i vardagen, och vi vill att alla kommuner ska göra ordentliga sociala investeringar. Barn som lever i familjer med svag ekonomi har behov som inte kan vänta, men det är också viktigt att arbeta förebyggande för att minska barnfattigdom och ekonomisk utsatthet i Sverige. Majblomman jobbar på flera plan genom att ge ekonomiskt stöd, arbetar med opinionsbildning för att påverka våra politiker och vi delar ut forskningsbidrag inom områden som främjar barns välbefinnande.