Majblomman kommenterar: stöd till barn från Ukraina

Idag är det ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina – vårt europeiska grannland. Vi på Majblomman var och förblir lika bestörta över kriget som många, många andra och gör allt vi kan för att vara en motkraft till det mörka utifrån vår organisations förutsättningar.

Under hela det gångna året har vi fått frågor om vad vi som barnrättsorganisation kan göra, om man som givare kan öronmärka sin gåva till barn i Ukraina och liknande.

Vårt svar är att Majblomman har jobbat med stöd till enskilda barn i Sverige i över ett sekel och att det fortfarande är på den premissen vi kan göra insatser. Men även om Majblommans stadgar begränsar oss geografiskt så har vi möjlighet att hjälpa till med nästan vad som helst, från den dag då ett barn sätter sin fot på svensk mark. Majblomman är ingen myndighet utan en fri civilsamhällesaktör, som i vårt givande styrs av en sak: det enskilda barnets bästa, oavsett var hen är född. Konkret kan vi alltså hjälpa till med pengar till allt från kläder och skor till en födelsedagspresent. Vi kan finansiera samma sport som barnet utövat i hemlandet, vi kan bidra till ett födelsedagskalas eller en mobiltelefon för att ringa hem när man vill.

Sedan kriget bröt ut har Majblommans volontärer över hela landet jobbat hårt för att stötta enskilda barn, så väl som grupper av barn på flyktingboenden. Till dem brukar våra lokala majblommeföreningar bidra för att möjliggöra aktiviteter och gemenskap. Vi vet att många , många flyktingbarn från Ukraina kämpar och vi jobbar hårt för att sprida budskapet om att Majblomman finns för alla barn.

Att det så kallade massflyktsdirektivet har aktiverats av Europeiska Unionen har varit värdefullt för Sverige och andra EU-länder som snabbt har kunnat organisera mottagandet av både barn och vuxna från Ukraina men under året har det kommit fler rapporter om att ukrainska medborgare hamnar i stor ekonomisk och annan utsatthet i Sverige. Ur barnperspektiv är det extra bekymmersamt och vi på Majblomman står bakom Rädda Barnens och andra aktörers krav på en uppräkning av dagersättningen till flyktingar vilket inte gjorts sedan 1990-talet.