Kunskapsbank
Majblomman genomför granskningar och producerar rapporter löpande. Det finns såklart även andra aktörer som bidrar till att öka kunskapen i frågor som rör barns villkor och dem vill vi såklart dela vidare.
”Vinstlott eller nitlott?”
Kollektivtrafiken i Sverige är som ett lotteri, där fattiga barn förlorar. Majblommans nya rapport visar att cirka hälften av kommunerna säger nej till barn som inte har råd med buss på kvällar, helger och fritid. Det vill Majblomman ändra på. Ingen ska behöva tjuvåka till träningen eller sitta hemma ensam för att familjen har ont om pengar. Rapporten efterlyser en nationell strategi med kostnadsfria resor för alla under 18.
”Barnfattigdom i Sverige”
Rädda Barnen, rapport 2021
Rapporten visar att barnfattigdomen i Sverige minskar men att klyftorna samtidigt ökar. Det finns en påtaglig skillnad mellan de som lever i störst ekonomiskt utsatthet och de som har det gott ställt ekonomiskt.
”Milleniebarnen”
Rädda Barnen, rapport 2020.
”Välfärd – inte för alla”
Rädda Barnen, rapport 2019.
Trots att inkomsterna för barnfamiljer generellt stadigt ökar över tid, har inkomstskillnaderna förstärkts, och försämringarna för de barnfamiljer som har det sämst kan tydligt kopplas till minskade satsningar inom familjepolitiken.
”Utanförskap, våld och kärlek till orten”
Barnombudsmannen, årsrapport 2018.
BO:s rapport bygger på intervjuer med barn som bor i så kallade utsatta områden och tydliggör att barn i Sverige växer upp på mycket olika villkor. En slutsats i rapporten är att det finns en koppling mellan hur väl barns rättigheter tillgodoses och var de bor.
”Barnens spelregler”
BRIS och Riksidrottsförbundet, rapport 2018.
Här framhåller BRIS och Riksidrottsförbundet barns rätt till en meningsfull fritid och att det kan ha stor betydelse både på kort och lång sikt.
”Barnhushållens ekonomi – resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2018”
Försäkringskassan, årlig rapport 2018.
Den årliga rapporten från Försäkringskassan syftar till att följa upp svensk familjepolitik. 2018 visar den bland annat att:
– familjepolitiken bidrar, men allt mindre, till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.
– familjepolitiken utgör störst del av hushållsinkomsten bland ensamstående och familjer med många barn.
– förekomsten av ekonomisk utsatthet har stabiliserats, men ensamstående flerbarnsföräldrar och utrikesfödda föräldrar är de som oftast är ekonomiskt utsatta.
– långvarig ekonomisk utsatthet är vanligast bland ensamstående flerbarnsmammor.
”Välfärdssamhället krackelerar”
Sveriges stadsmissioner, rapport 2018.
Stadsmissionen menar att de officiella fattigdomsmåtten exkluderar stora grupper, ofta nya kategorier av fattiga människor. Organisationen använder begreppet låg inkomststandard men menar att det är relativt. Stadsmissionen efterlyser en kartläggning och en gemensam definition av fattigdom i Sverige.
”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor”
Skolverket, rapport 467, 2018.
Rapporten rör skolan och ojämlikheten och visar att det finns en tydlig koppling mellan socioekonomisk utsatthet och ojämlika villkor och resultat i skolan.
”Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013”
Socialstyrelsen/Institutet för framtidsforskning, rapport 2013.
Rapporten innehåller ett kapitel om barnfamiljers utsatthet. Socialstyrelsen konstaterar bland annat att den ekonomiska utsattheten inte har ökat bland barnfamiljer men att vissa familjer blivit mer utsatta då de halkat efter inkomstmässigt. Denna utveckling består 2019.
Institutet för framtidsforskning bidrog till Socialstyrelsens rapport med underlagsrapporten ”Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968–2010″.
”Välfärd”
Statistiska Centralbyrån SCB, Tidskriften ”Välfärd” nr 4/2017 tema ekonomisk utsatthet
”Barnrättsperspektiv -vad innebär det?”
Sveriges Kommuner och Landsting SKL, rapport.
Under senare år har begreppet ”barnrättsperspektiv” börjat användas allt oftare. Rapporten reder ut hur det ska användas och vilken relation det har till begrepp som, barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv.
”A league table of inequality in child well-being in rich countries”
Unicef, rapport 2016.
Unicef undersöker hur stora klyftorna tillåts bli mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta och de barn som utgör genomsnittet i ett samhälle. Rapporten fokuserar på inkomst, utbildning, hälsa och välbefinnande. I en jämförelse mellan rika länder hamnar Sverige långt ner på listan.