Prioriterade frågor

Meningsfull fritid

Enligt barnkonvention har alla barn rätt till lek, vila och fritid, inklusive kulturupplevelser och utövande. Samtidigt uppger fyra av tio barn för Barnombudsmannen att de ibland eller ofta inte har råd att göra vad de vill på fritiden. Detta bekräftas av Kulturskolerådet som konstaterar att tillgängligheten och kostnaderna skiljer sig stort över landet. Majblomman vill precis som Kulturskolerådet se en mer jämlik och tillgänglig kulturskola, och arbetar för att alla kommuner ska se till att erbjuda detta, liksom kulturella och konstnärliga aktiviteter.

I skenet av detta har Majblomman särskilt uppmärksammat fri rörlighet med kollektivtrafiken som en del av fritiden. I 2023 års rapport presenterar vi ett reformförslag som skulle ge alla mellan 12 och 18 år fria resor med kollektivtrafiken på kvällar, helger och lov. Våra beräkningar visar att en sådan social investering skulle stärka barns rättigheter enligt barnkonventionen, spara pengar åt barnfamiljer och vara gynnsam för miljön och samhället i stort.

Avgiftsfri skola

Enligt skollagen ska alla barn ha lika tillgång till utbildning. I lagen står att all utbildning ska ha barnets bästa som utgångspunkt. Skollagen säger också att svensk skola ska vara fri från avgifter. Det ska alltså inte kosta något att gå i skolan – men ett undantag finns. Skolan får ta ut obetydliga avgifter, vid enstaka tillfällen. Det kan gälla krav på egen matsäck på utflykten eller pengar till buss och tåg på skolresan. Kommuner och skolor kan själva avgöra vad obetydliga avgifter och enstaka tillfällen innebär i praktiken. Detta skapar problem för elever i familjer med svag ekonomi. 

Majblomman vill se handlingsplaner på kommunal nivå där skolor uppmanas att ta fram riktlinjer för både direkta och dolda kostnader i skolan. Majblomman verkar även för att skollagens undantag för obetydliga kostnader ska slopas. Det skulle ge mer tydlighet och bättre förutsättningar för både huvudmän och kontrollfunktioner att säkerställa den kompensatoriska skolverksamhet som alla barn i Sverige har rätt till.

Lov på lika villkor

Skolbarn i Sverige är lediga i sammanlagt 16 veckor under året. Sommarlovet är den längst sammanhängande ledigheten med tio veckor. De flesta föräldrar som jobbar har fem veckors semester under ett år. Om barnet har tillgång till två föräldrar innebär det som mest tio veckors ledighet med en förälder om ingen gemensam ledighet tas ut. När skolan stänger för sommaren blir det tydligt vilka barn som saknar resurser för att fylla loven med aktiviteter. Att resa bort på semester är sällan möjligt när hushållets inkomster knappt räcker till det mest nödvändiga.

Sedan 2016 ger staten bidrag till landets kommuner för att de ska erbjuda kostnadsfria sommarlovsaktiviteter. Stödet har gett önskad effekt och lett till att många kommuner har ett ökat utbud av sommarlovsaktiviteter och att dessa varit välbesökta.

Majblomman ser positivt på att de flesta kommuner erbjuder någon form av fritidsverksamhet under sommarlovet. Att involvera barn i planeringen och anpassa verksamheten efter deras behov är minst lika viktigt på sommarlovet som under terminerna. Behoven och förutsättningarna kan dessutom skilja sig åt under sommarlovet jämfört med läsåret.

Majblomman vill se en vidare uppföljning av hur verkningsfulla kommunernas satsningar på sommarlovsaktiviteter har varit. Kommuner som har fler platser än deltagare bör fråga sig om verksamheten är relevant och om informationen har varit tillgänglig för rätt målgrupper.