Hem

Tre viktiga frågor

Avgiftsfri skola

VAD HANDLAR DET OM?
Enligt skollagen ska att alla barn ha lika tillgång till utbildning. I lagen står att all utbildning ska ha barnets bästa som utgångspunkt. Skollagen säger också att svensk skola ska vara fri från avgifter. Det ska alltså inte kosta något att gå i skolan – men ett undantag finns. Skolan får ta ut obetydliga avgifter, vid enstaka tillfällen. Det kan gälla krav på egen matsäck på utflykten eller pengar till buss och tåg på skolresan. Kommuner och skolor kan själva avgöra vad obetydliga avgifter och enstaka tillfällen innebär i praktiken. Detta skapar problem för elever i familjer med svag ekonomi. 

Jag brukar vara den enda som tar skolans matsäck när det är utflykt. Andra tycker jag är konstig.

Kommentar från barn ur Majblommans rapport om avgifter i skolan, 2013

VAD TYCKER MAJBLOMMAN?
Majblomman vill se handlingsplaner på kommunal nivå där skolor uppmanas att ta fram riktlinjer för både direkta och dolda kostnader i skolan. Majblomman verkar även för att skollagens undantag för obetydliga kostnader ska slopas. Det skulle ge mer tydlighet och bättre förutsättningar för både huvudmän och kontrollfunktioner att säkerställa den kompensatoriska skolverksamhet som alla barn i Sverige har rätt till.

Meningsfull fritid

VAD HANDLAR DET OM?
Barnkonventionen säger att alla barn har rätt till fritid, lek och vila liksom till kulturella och konstnärliga aktiviteter. Nio av tio barn berättar för Barnombudsmannen att fritid är viktigt eller väldigt viktigt för dem. Samtidigt uppger fyra av tio barn att de ibland eller ofta inte har råd att göra vad de vill på fritiden. 

De flesta av Sveriges kommuner erbjuder kulturskola, men enligt Kulturskolerådet skiljer sig tillgänglighet och kostnad stort bland kulturskolor över landet. Det bekräftas i Majblommans rapporter. 

VAD TYCKER MAJBLOMMAN?
Majblomman vill precis som Kulturskolerådet se en mer jämlik och tillgänglig kulturskola, och arbetar för att alla kommuner ska se till att erbjuda detta.

Enligt Skolinspektionen är kommunernas öppna fritidsverksamhet inte alltid relevant och anpassad efter barnens behov och förutsättningar. Majblomman ansluter sig till Skolinspektionens slutsatser och menar att den fritidsverksamhet som erbjuds behöver bli bättre för att motsvara barnkonventionen.

Lov på lika villkor

VAD HANDLAR DET OM?
Skolbarn i Sverige är lediga i sammanlagt 16 veckor under året. Sommarlovet är den längst sammanhängande ledigheten med tio veckor. De flesta föräldrar som jobbar har fem veckors semester under ett år. Om barnet har tillgång till två föräldrar innebär det som mest tio veckors ledighet med en förälder om ingen gemensam ledighet tas ut. När skolan stänger för sommaren blir det tydligt vilka barn som saknar resurser för att fylla loven med aktiviteter. 

Sedan 2016 ger staten bidrag till landets kommuner för att de ska erbjuda kostnadsfria sommarlovsaktiviteter. Stödet har gett önskad effekt och lett till att många kommuner har ett ökat utbud av sommarlovsaktiviteter och att dessa varit välbesökta.

“När skolan stänger för sommaren blir det tydligt vilka barn som saknar resurser för att fylla loven med aktiviteter. Att resa bort på semester är sällan möjligt när hushållets inkomster knappt räcker till det mest nödvändiga.”

VAD TYCKER MAJBLOMMAN?
Majblomman ser positivt på att de flesta kommuner erbjuder någon form av fritidsverksamhet under sommarlovet. Att involvera barn i i planeringen och anpassa verksamheten efter deras behov är minst lika viktigt på sommarlovet som under terminerna. Behov och förutsättningar kan dessutom skilja sig åt under sommarlovet jämfört med läsåret.

Majblomman vill se vidare uppföljning av hur verkningsfulla kommunernas satsningar på sommarlovsaktiviteter har varit. Kommuner som har fler platser än deltagare bör fråga sig om verksamheten är relevant och om informationen om har varit tillgänglig för rätt målgrupper.