Majblomman kommenterar uppdateringen av Fritidskortet
Regeringen breddar Fritidskortet – välkommet steg, men fortsatt stora luckor. Häromdagen meddelade regeringen att Fritidskortet breddas. Reformen utökas till att omfatta barn från det år de fyller 6 år, efter att åldersgränsen tidigare sänkts från 8 till 7 år. Enligt socialminister Jacob Forssmed innebär förändringen att ytterligare cirka 115 000 barn får tillgång till Fritidskortet.
Samtidigt justeras villkoren så att även barn vars vårdnadshavare har bostadstillägg inkluderas i målgruppen för det högre beloppet. Tidigare omfattades endast hushåll som fått bostadsbidrag året innan. Denna förändring beräknas, enligt socialministern, beröra omkring 2 000 barn.
Att Fritidskortet breddas är välkommet. Majblomman har tillsammans med andra barnrättsorganisationer länge drivit på för att fler barn ska ges möjlighet till en meningsfull fritid. Tidig tillgång till föreningsliv och organiserade aktiviteter är viktig för barns hälsa, gemenskap och långsiktiga delaktighet.
Samtidigt kvarstår betydande utmaningar. Reformen omfattar fortfarande inte de yngsta barnen, eller ungdomar från 16 år och uppåt – en grupp där behovet ofta är stort. I Majblommans arbete med Barnens röster, där barn och unga själva beskriver sina livsvillkor, återkommer vikten av fritidsaktiviteter tydligt: för gemenskap, rörelse och för att hålla sig borta från destruktiva sammanhang.
Fritidskortets konstruktion innebär också begränsningar som påverkar träffsäkerheten. Barn som inte är folkbokförda i Sverige omfattas inte, och stödet är avgränsat till organiserade föreningsaktiviteter. Nivåerna täcker inte alltid kostnader, och inte heller kringutgifter som resor. Hur ekonomisk utsatthet definieras i systemet gör dessutom att vissa barn i behov av stöd fortsatt riskerar att hamna utanför. Därtill kan behovsprövningen skapa stigma, samtidigt som det stora ansvaret som läggs på vårdnadshavare riskerar att hålla tillbaka användningen.
Regeringen betonar att det tar tid för reformen att nå fram till rätt målgrupper. Samtidigt visar en första analys från E‑hälsomyndigheten att nyttjandet under 2025 varit lägre bland barn i hushåll med små ekonomiska marginaler och bland barn i områden med socioekonomiska utmaningar, vilket pekar på begränsningar i reformens träffsäkerhet.
Mot den bakgrunden är breddningen ett steg i rätt riktning – men ett begränsat sådant. För att reformen ska nå de barn som har störst behov krävs ytterligare justeringar i utformning, nivå och genomförande.