Kunskapsbank
Det finns många duktiga aktörer som bidrar till att öka kunskapen om frågor som rör barns villkor. Dessa aktörer genomför regelbundet granskningar och producerar rapporter. Här lyfter Majblomman fram några av sina favoriter som vi vill dela med oss av.
”Ekonomiskt ojämlikhet bidrar till barnens hälsoklyfta”
Årets Pep-rapport uppmärksammar den låga andelen barn som rör sig tillräckligt och äter hälsosam kost, och visar att detta hänger ihop med bristen på ekonomisk jämlikhet.
”Barnfattigdom i Sverige”
Rädda Barnens rapport 2021 visar att barnfattigdomen i Sverige minskar men att klyftorna samtidigt ökar. Det finns en påtaglig skillnad mellan de som lever i störst ekonomiskt utsatthet och de som har det gott ställt ekonomiskt.
”Milleniebarnen”
Rädda Barnen rapport 2020 – en studie om ekonomisk utsatthet bland barn under hela uppväxten. Denna studie ekonomisk utsatthet för den årskull som föddes år 2000 under hela deras uppväxt, från födelseåret till 17 års ålder, och är den första svenska studien i sitt slag.
”Välfärd – inte för alla”
Trots att inkomsterna för barnfamiljer generellt stadigt ökar över tid, har inkomstskillnaderna förstärkts, och försämringarna för de barnfamiljer som har det sämst kan tydligt kopplas till minskade satsningar inom familjepolitiken. Läs mer i Rädda Barnens rapport 2019.
”Utanförskap, våld och kärlek till orten”
Barnombudsmannens årsrapport bygger på intervjuer med barn som bor i så kallade utsatta områden och tydliggör att barn i Sverige växer upp på mycket olika villkor. En slutsats i rapporten är att det finns en koppling mellan hur väl barns rättigheter tillgodoses och var de bor. Läs hela Barnombudsmannens årsrapport 2018 nedan.
”Barnens spelregler”
BRIS och Riksidrottsförbundet framhåller barns rätt till en meningsfull fritid och att det kan ha stor betydelse både på kort och lång sikt, läs mer i nedan rapport från 2018.
”Barnhushållens ekonomi – resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2018”
Den årliga rapporten från Försäkringskassan syftar till att följa upp svensk familjepolitik och visar bland annat att familjepolitiken bidrar, men allt mindre, till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Familjepolitiken utgör störst del av hushållsinkomsten bland ensamstående och familjer med många barn. Förekomsten av ekonomisk utsatthet har stabiliserats, men ensamstående flerbarnsföräldrar och utrikesfödda föräldrar är de som oftast är ekonomiskt utsatta. Och att långvarig ekonomisk utsatthet är vanligast bland ensamstående flerbarnsmammor. Läs mer i Försäkringskassan årliga rapport 2018.
”Välfärdssamhället krackelerar”
Stadsmissionen menar att de officiella fattigdomsmåtten exkluderar stora grupper, ofta nya kategorier av fattiga människor. Organisationen använder begreppet låg inkomststandard men menar att det är relativt. Stadsmissionen efterlyser en kartläggning och en gemensam definition av fattigdom i Sverige. Läs mer i Sveriges stadsmissioners rapport 2018
”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor”
Skolverkets rapport 467, 2018 rör skolan och ojämlikheten och visar att det finns en tydlig koppling mellan socioekonomisk utsatthet och ojämlika villkor och resultat i skolan.