Årets barnrättsrapport 2026

Det handlar om sociala investeringar som gör barnbidraget mer träffsäkert, återställer simkunnigheten bland barn och ger rörelsefrihet genom fri kollektivtrafik. Våra förslag har tagits fram i samarbete med forskare från RISE respektive Malmö universitet.

Läs vår nya rapport!

Ladda ner rapporten
(2.9mb)

Barnbidraget har inte höjts sedan 2018. Det har urholkats av inflation och kostnadsökningar och täcker inte längre barns basala behov på samma vis som tidigare. Därför har Majblomman under flera år arbetat för att barnbidraget ska höjas och även indexeras. Urholkningen under inflationsåren har drabbat barnfamiljer med skör ekonomi särskilt hårt.

Reformförslag: Inför ensamförsörjartillägg

Barn till ensamförsörjare med låga inkomster har betydligt högre risk för fattigdom än andra. Majblomman föreslår ett ensamförsörjartillägg till barnbidraget, som skulle bli en träffsäker åtgärd med tydliga effekter på individ- och gruppnivå. Sverige är det enda land i Norden som saknar ett sådant tillägg. Nedan bild visar 2025 års nivåer på ensamförsörjartillägg i de andra nordiska länderna.

Genom mikrosimuleringar kan vi se att ensamförsörjarstöd skulle pressa ner barnfattigdomen även i Sverige, där 170 000 hushåll med 250 000 barn i åldern 0-19 år ingått. ​

Vi har räknat på 800, 1 250, 1 700 kr i ensamförsörjartillägg och vi ser tydliga effekter på den ekonomiska utsattheten bland ensamförsörjare. Samtliga hushåll får en ​tydlig inkomstförstärkning.
För hushåll med låg inkomststandard sjunker fattigdomen från 16 procent i nuläget, till 11 – 14 procent ​när ensamförsörjartilläggen inkluderats. Detta innebär mellan 4 500 och 8 600 färre ensamhushåll i fattigdom​.

Kostnaden för denna reform beräknas till mellan 2,2 – 4,7 miljarder kronor årligen. Det kan jämföras ​med den reala värdeförsämringen på totalt 7,4 miljarder kronor som skett av barn- och studiebidraget ​sedan 2018 då dessa höjdes senast.

Debattartikel i DN Debatt

Majblommans generalsekreterare Åse Henell skriver tillsammans med Tapio Salonen, seniorprofessor vid Malmö universitet, i DN Debatt om vad ett ensamförsörjartillägg skulle innebära. Läs hela debattartikeln här.

Reformförslag: Inför ålderstrappa

Barnbidraget skulle bli mer träffsäkert genom att kompletteras med en ålderstrappa, där barnbidraget ökar i takt med barns ålder. Det skulle spegla barns faktiska behov som ökar med tiden, och alltså göra barnbidraget mer träffsäkert. När barnen blir äldre ökar de löpande kostnaderna. Äldre barn äter mer, har i regel dyrare fritidsintressen, större behov av teknik, kläder och socialt deltagande.

I nedan tabell visas trappan med barnbidraget på nuvarande nivå, alltså utan uppräkning. Tabellen visar också åldersdifferentiering genom trappan på barnbidraget till justerad nivå genom konsumentprisindex (KPI). Den samhällsekonomiska kostnaden framgår också av tabellen för reformen, med och utan indexering. 4,52 miljarder per år, kontra 5,7 miljarder per år, då justerat utifrån KPI.

Reformförslag: Simkunnighetsgaranti

Majblomman vill se riktade insatser genom en nationell simkunnighetsgaranti för inget barn ska behöva lämna grundskolan utan att kunna simma. För att det ska bli verklighet föreslår vi en nationell simkunnighetsgaranti. ​Det innebär systematisk uppföljning av skolbarn även efter sjätte klass. Just nu är det 8 300 elever per år som inte når simkunnighetsmålet i årskurs 6.

Det innebär större risk för drunkning, fysisk inaktivitet och socialt utanförskap, samt stänger dörren för vissa yrken som förskolelärare, brandman, polis m fl. ​Simkunnighet är en rättighet enligt barnkonventionen, en del av barns rätt till jämlika livschanser, hälsa och utbildning. ​​

Reformförslag: Fri kollektivtrafik

Majblomman jobbar sedan flera år för en nationell reform med fri kollektivtrafik för alla mellan 12 och 18 år på kvällar, helger och lov.

Internationell forskning visar att fri kollektivtrafik ger barn en meningsfull fritid och tenderar att ses som det naturliga resvalet. Det ger barn mer självständighet och trygghet, och det bidrar till social inkludering.

Majblommans satsning skulle innebära totala besparingar för barnfamiljer med 626 miljoner. Det kan jämföras värdet av den sänkta bensinskatten 2026 på 5,49 miljarder.

Dessutom skulle den ge en minskning av växthusgasutsläppen med 1,03 procent av de totala utsläppen från personbilar.

Riksdagsseminiarium

Inför offentliggörandet av årets barnrättsrapport hölls ett riksdagsseminarium. Under seminariet presenterade Majblommans generalsekreterare Åse Henell de nya reformförslagen och diskuterade barnfattigdom tillsammans med Oliver Rosengren; riksdagsledamot Moderaterna, Niklas Karlsson; riksdagsledamot Socialdemokraterna, Skatteutskottets ordförande och Tapio Salonen; seniorprofessor vid Malmö universitet, ordförande för Majblommans forskningsråd.

Under samma vecka träffade även Majblommans generalsekreterare samtliga partier för att överlämna rapporten och följa upp med samtal.

Läs Majblommans tidigare barnrättsrapporter